Museispårvägen
Malmö

Vision 2007

 
Inledning
Musispårvägen i Malmö invigdes i samband med att Malmö Lokaltrafik firade sitt 100-årsjubileum 1987. Den då öppnade museibanan i Malmöhusvägen byggdes i kanten av gatan eftersom det redan då var tänkt att bygga en ringbana kring Slottsparken. Fyra år efter invigningen, 1991, invigdes museispårvägens förlängning till Stadsbiblioteket. Även denna del av banan är byggd för trafik medsols kring Slottsparken. Hösten 2002 antog Museispårvägens styrelse ”Vison 2005” som syftar till att få museispårvägen fullbordad runt Slottsparken samt en spårförbindelse i St Nygatan till Gustav Adolfs torg. I oktober 2005 har styrelsen döpt om projektet till ”Vision 2007”. Syftet är att kunna fullborda museispårvägen till den 17 september 2007 då det är på dagen 100 år sedan de sista delarna av den första fasen av elspårvägen i Malmö öppnades.

Målet är att museispårvägen, förutom att visa upp kulturhistoria, även ska bli en del av transportapparaten i Malmö. Med en utbyggnad till Gustav Adolfs torg kommer museispårvägen att erbjuda resmöjlighet från Malmö city till Slottsparken och museerna. Längs Malmöhusvägen finns flera av Malmös museer och vad kan vara mer naturligt än att åka med en museispårvagn till dessa. Vision 2007 innebär att museispårvägen både är ett rullande museum och ett transportsystem för museibesökare.

Utbyggnaden av museispårvägen kan delas in i fem olika delar:

1) Slottsbron från nuvarande ändstation i Malmöhusvägen till Slottsgatan
2) Slottsgatan/Fersens väg mellan Slottsbron och Kung Oscars väg
3) Stora Nygatan mellan Slottsgatan och Gustav Adolfs torg
4) Vändslinga på Gustav Adolfs torg
5) Kung Oscars väg från Fersens väg till nuvarande ändstation vid Stadsbiblioteket
-

Slottsbron
Sedan 2004 pågår en upprustning av området kring slottet Malmöhus. MSS stöder till fullo att området kring Malmöhus görs mer attraktivt som museiområde och att trafiken på Malmöhusvägen nu begränsats. I illustrationen till höger visas spårdragningen på sträckan mellan nuvarande ändstation, Bastionen, och Slottsgatan.

Spåret ligger på denna sträcka, liksom i Malmöhusvägen, längs gatans högra kantsten. Spåren ligger i samma yta som biltrafiken går i. Detta gäller hela vägen fram till Slottsgatan.

 

Slottsgatan
Planen är att det grusade området mellan parken och gatan blir gång- och cykelväg. Slottsgatan är idag en bred gata med två körfält och parkeringsförbud. Det vore önskvärt att strukturera gatuutformningen bättre i samband med utbyggnaden av cykelbanan. Vi rekommenderar därför en gata med körbanebredden 7,5 meter. Detta ger utrymme till såväl ny cykelbana med en bredd på 3 meter som ett körfält för busstrafiken. Kollektivkörfältet kan samutnyttjas av museispårvägen. Ombyggnaden blir på detta sätt även till gagn för den omfattande busstrafik (stad- och regionbussar) som går söderut i Slottsgatan. I figuren till höger redovisas förslag till spårdragning i Slottsgatan. Vi föreslår även att St Nygatan endast upplåts för kollektivtrafik i riktning mot Gustav Adolfs torg. Detta gör att vänstersvängar undviks i korsningen Slottsgatan - St Nygatan. Kollektivtrafiken svänger vänster från kollektivkörfältet och skyddas av trafiksignaler vid vänstersväng.

Historiskt är Slottsgatan på delen fram till St Nygatan intressant. Här gick på sin tid Ringlinien, linje 3, som var Malmös första elektriska spårvägslinje. Sträckan i Slottsgatan öppnades 21 juli 1907.

Avgränsningen mellan spårområdet och cykelbanan kan med fördel utformas med staket och klassiska malmörosor som klättrar på staketet. Vid övergångsstället i anslutning till Hospitalsgatan anläggs ev. en hållplats för spårvägen samt obligatoriskt stopp för spårvagnar för att säkerheten för korsande fotgängare inte skall äventyras.

Fersens bro kan i befintligt skick utformas med såväl cykelbana som kollektivkörfält. Med denna utformning finns genomgående kollektivtrafikkörfält längs hela Slottsgatan och Fersens väg fram till Stadsbiblioteket.

Fersens bro byggdes till Baltiska utställningen 1914 för att spårvägen skulle kunna dras fram till utställningen. Bron utgör därför en viktig del i Malmös spårvägshistoria.

 
Stora Nygatan
Det är viktigt för Museispårvägen att nå Gustav Adolfs torg. Detta ger möjlighet att, förutom en rundtur, även erbjuda en transport från Malmö city till museerna kring Malmöhus slott. Museispårvägen får en trafikuppgift.

Stora Nygatan föreslås få kollektivkörfält i rikning mot öster. Detta innebär att biltrafik endast blir tillåten i västlig riktning. Längs gatans södra del anläggs ett 3,5 meter brett kollektivkörfält. Den norra delen av gatan får såväl parkeringsplatser som ett körfält, med spårvägsspår, riktat väster ut. Vi föreslår att Stora Nygatan byggs med dubbelspår för att störa övrig trafik så lite som möjligt.

 
-
Även Stora Nygatan har en intressant historia som spårvägsgata. Linje 3 gick här från den 21 juli 1907 fram till Fersens bro öppnades den 15 april 1914. Därefter låg den ordinarie spårvägstrafiken i Stora Nygatan nere fram till den 15 april 1959 då linje 4 från Limhamn började gå via Stora Nygatan fram till Gustav Adolfs torg. Från den 10 mars 1967 skedde även utfarten för linje 4 via Stora Nygatan. Denna trafik pågick sedan fram till spårvägen nedlades i Malmö den 27 april 1973.

I Stora Nygatan föreslår vi att kontaktledningsstolpar med utliggare placeras på den södra sidan av gatan. Detta innebär att vi slipper att fästa kontaktledningen med väggfästen i fastigheterna längs den norra sidan av gatan.

Gustav Adolfs torg
Den svåraste punkten, ur ett stadsbyggnadsperspektiv, är inpassningen av spårvägen på Gustav Adolfs torg. Torget har historiskt varit en centralpunkt för spårvägen. Redan den första hästspårvägslinjen, öppnad 28 augusti 1887, gick över torget. Sedan fanns det spårvagnar på torget fram till linje 4 lades ner den 27 april 1973. I figuren till höger redovisas vårt förslag till spårdragning där en central spårvägshållplats blir möjlig mitt på torget. Det är en fördel om ett extra spår kan anläggas där en vagn kan stå som blickfång och informationskiosk. Museispårvägen är även öppen för andra lösningar för spårdragningen på torget. Det är dock viktigt att det kan anläggas en slinga så att trafik med enriktningsvagnar blir möjlig. Då kan vi t ex åter visa upp mustangtåget som gick fram till 1973 på linje 4.  
Kung Oscars väg
Den sista biten av utbyggnaden berör Kung Oscars väg förbi Stadsbiblioteket för att nå fram till befintlig ändstation för museispårvägen. Längs denna sträcka finns inga särskilda problem.  
Senast uppdaterad 8 januari 2006