Embedded Files
Välkommen till MSS nya hemsida. Den är fortfarande under uppbyggnad. Inom kort ska allt vara klart!
Malmö var under större delen av 1900-talet en framgångsrik spårvagnsstad. Här kan du läsa om spårvägsnätets historia fram till nedläggningen 1973. Nätet var som störst år 1936-1937 och bestod då av 6 linjer över hela Malmö och Limhamn.
Malmö var under större delen av 1900-talet en framgångsrik spårvagnsstad. Här kan du läsa om spårvägsnätets historia fram till nedläggningen 1973. Nätet var som störst år 1936-1937 och bestod då av 6 linjer över hela Malmö och Limhamn.
Hästspårvagn på röd linje. Lundavägen vid Värnhem
Foto: Okänd, Malmö Stadsarkiv, 1906-04-02.
1887 - Malmös första spårvagnar
Under slutet av 1800-talet växte Malmö kraftigt. Invånarna tog sig fram på gatorna till fots, häst eller kanske till och med på cykel. Gatorna var smutsiga och ojämna. Att kunna transportera människor effektivt inne i staden blev allt viktigare. Under 1870-talet invigdes de fösta hästspårvagnarna i Sverige, som möjliggjorde transport av tiotals passagerare samtidigt - bakom endast en häst.
Det privata bolaget Malmö Spårvägs AB höll invigning för sin första spårvägslinje den 27 augusti 1887. Linjen gick mellan Hamnen, strax öster om Centralstationen och Södervärns station. Nätet expanderades och fick 1890 en ny linje mellan Stortoget och Östervärn.
1905 - Kommunalisering & Malmös första elektriska spårvagn
1901 öppnade Malmö Stads Elektricitetsverk vilket startade debatten om elektrifiering och kommunalisering av spårvagnstrafiken. Malmö Spårvägs AB ville inte lämna ifrån sig den lönsamma trafiken och det skulle dröja tills den 1 januari 1905 innan trafiken övertogs av det nybildade Malmö Stads Spårvägar. Som tidigt beslutade om elektrifiering av linjerna.
Redan samma år beställdes, och levererades den första elektriska spårvagnen till Malmö. En provvagn byggd på Kockums Mekaniska Verkstad. Vagnen levererades i samma färgsättning som hästspårvagnarna. Senare fick vagnen nr 100 och finns kvar på museispårvägen än idag. Trots den fina provvagnen förlorar dock Kockums den efterföljande seriebeställningen av spårvagnar till ASEA i Västerås som mottar Malmös beställning av 47 gröna och elektriska spårvagnar.
Leveransfoto, exteriör, Kockumsvagn (senare nr 100).
Foto: Okänd, Malmö Stadsarkiv, 1906
1906 - Den elektriska spårvägen
Samtidigt som elektrifieringen av hästspårvägen påbörjas byggs en helt ny linje, som blir Malmös första elektriska spårvagnslinje. Det är linje 3, Ringlinjen som den 20 december 1906 kan invigas för allmänheten med de nya större, snabbare och gröna spårvagnarna. Allt eftersom fler vagnar levereras börjar även de nya spårvagnarna rulla på linje 1.
Den 2 februari 1907 rullar den sista hästspårvagnen på linje 1 vilket markerar slutet på hästspårvagnarnas tid. Hästarna, som både är starka och ej folkskygga är dock fortfarande eftertraktade och säljs på auktion vid Södervärn.
Linje 2 var stängd en tid under elektrifieringen och öppnas igen den 25 april 1907. Därmed var hela den första etappen av elspårvägen i Malmö öppnad för trafik.
1907 - Den elektriska spårvägen - Etapp 2
I samband med beslutet om elektrifiering beslutades även att bygga ut linjenätet ytterliggare. Etapp 2 av den elektriska spårvägen skulle innehålla: En förlängning av linje 1 från Lundavägen till Norra Bulltoftavägen. Linje 2 skulle förlängas från Södervärn till Ystadvägen. Ringlinjen (linje 3) skulle dras via Stora Nygatan - Slottsgatan - Norra Vallgatan. En ny linje 4 från Folkets Park till Gustav Adolfs torg och vidare till Fridhem
Den 4 augusti öppnades linje 4 på sträckan Davidshallsbron- Fridhem. Den 17 september var hela etapp 2 klar och linje 4 nådde Folkets park och Möllevången. Hela linjenätet omfattar då 14,9 km spårväg.
Linjekarta vid färdigställandet av Elektrisk spårväg etapp 2. 17 sept 1907.
Vagn A 21, ca 1912, strax efter att plattformarna byggts in. Foto: Okänd, Malmö Stadsarkiv
1910-talet
Spårvägens popularitet ökar och för att skydda förarna börjar spårvagnarnas plattformar glasas in. Fler spårvagnar levereras i samband med baltiska utställningen 1914 som får två helt egna linjer (X1, X2) som tar besökare mellan utställningen i nuvarande Pildammsparken till Centralen respektive Värnhem. När utställningen avslutas används de nya vagnarna bland annat på linje 4 som 1915 förlängs till Sibbarp. Dessutom tillkommer både Linje 5 (G.A.Torg - Möllevången) och Linje 7 (Ö. Infartsbron - Frihamnen).
För att transportera kol från Frihamnen till Gasverket tillkommer även Koltåget - en godsspårvagn specialbyggd för koltransporter - som idag återfinns i Malmö museums samlingar.
1920/30-talet
Under 20-talet öppnar linje 6 som går mellan Värnhem och Hohög. Det är också under slutet på 20-talet som spårvägens högsta linjenummer, 8, gör en kort insats som förstärkning mellan Centralen och Södervärn. Många av spårvagnarna förlängs och byggs om för att öka deras kapacitet. På egen verkstad konstrueras även provvagnar med enmansbetjäning för att kunna minska personalbehovet på spårvagnarna.
Flera korta förlängningar görs och när linje 6 år 1936 förlängs till Östra Kyrkogården når linjenätet sin största utbredning i staden. Dock finns varken linje 5 eller 8 kvar vid denna tiden.
Spårvagnsnätet vid sin största utbredning 1936/1937.
1940/50-talet - Mustangvagnen gör intåg
Resandet med spårvägen fortsätter att öka. Främst på Linje 4 som nu nått sitt kapacitetstak. För att öka kapaciteten och modernisera vagnparken bestämmer man sig för att införskaffa nya, moderna spårvagnar "Mustanger". MSS går med i Stockholms spårvagnsorder av stora boggie-vagnar från General Motors. Malmös vagnar får beteckningen G och sätts i trafik under 1946. Mustangvagnarna gör succé och under 50-talet skapas också en ny mindre spårvagn. För att ta vara på resurserna byggs nya karosser till äldre, renoverade vagnar. Dessa byggs av SKV och får beteckning H.
Intresset för bil och buss börjar dock ta fart och under 40-talet läggs både Linje 2, 6 och 7 ner till förmån för busstrafiken.
1960/70-talet - Nedläggning & Omläggning
Nu tar bilen och bussen mer mark mot spårvagnen, som trots sin funktionalitet enligt vissa ändå är en föråldrad teknik. Framtiden ligger i flexibiliteten som bilen och bussen kan erbjuda. Beslutet om högertrafikomläggning är också ett ödesdigert slag mot spårvagnstrafiken. I Malmö går man dock mot strömmen och beslutar att Linje 4 skall bevaras. Mustangvagnarna ska byggas om till högertrafik. För att vagnarna ska kunna byggas om stängs Linje 3 redan 1964 för att frigöra vagnar som ska gå på Linje 4 under tiden 4ans vagnar är på verkstad. H-vagnarna rullar på linje 1 och 4 fram till den 3 sept 1967. Linje 1 läggs ned, men till Limhamn rullar den 4 sept 1967 de ombyggda mustangerna ut i högertrafik.
1971 blir Malmö Stads Spårvägar till Malmö Lokaltrafik, Den nya huvudmannen ser inte den nu ensamma spårvagnlinjen som lönsam. Initialt ersätts delar av trafiken med buss. Den 27 april 1973 rullar den sista spårvagnen från Sibbarp till Gustav Adolfs torg och Vagnhallen vilket markerar slutet för Malmös spårvagnsepok.
Page updated
Report abuse